Klockan 00.00 för tre år sedan var en av livets mest speciella ögonblick. Min dotter, Viola, kom till jorden och skapade genast diskussioner kring ankomsttiden. Var detta den 16/2? Var detta 17/2? En av sjukhuspersonalen tyckte minsann att den som förlöser ska styra förloppet mot det ena eller andra dygnet. Jag kan säga att den som förlöser inte fokuserade på klockan just då och det gjorde inte jag heller. Jag bönade och bad om kejsarsnitt. Det gör ont att föda barn nämligen.

Ut kom i alla fall den här tjejen. Punktlig och fin. Jag var snabb med att pixpaxa namnet Viola. Den här gången var det mammans tur att välja. Jag älskar namnet och tror att även Viola kommer att göra det.

Detta kom att bli en liten tjej med mycket känslor och en sådant barn som det räcker att titta på för att hon ska lyckas övertala en med blicken. Jag kan börja gråta när hon gråter. För att hon ser helt knäckt ut. Jag kan vika mig av skratt när hon skrattar. Hon ler med hela ansiktet och varenda liten tand i munnen gör sig synlig. Jag skrattar när hon blir arg. Helt ofrivilligt skrattar jag, för när hon blir sur går mungiporna ner och armarna i kors och det är helt plötsligt svårt att inte fnissa åt denna uttrycksfulla tjej. Minen på henne när hon skäller på en (japp, det händer ofta). Munnen snörps åt och blir som en smal tratt av ljud, blicken blir som ett åskmoln med ögonbryn pekande inåt och och rösten är stenhård. Tror hon.

Denna unga dam behagade att börja gå vid 10 månaders ålder. Hon märkte nog hur virrigt det kunde bli med en annan, nästan tvåårig unge i huset. Why nog lägga till en twist på det hela och börja gå lite tidigare?

Detta är även min Fröken Orädd. Bryr sig inte ett dugg om hon ska åka hela pulkabacken ner. Själv. Eller om rutschkanan på badhuset. Hej här släpper vi händerna direkt.
Mamma släpper inte ongen med blicken. För lika modig som olycksdrabbad. Här gäller det att ha ett vakande öga. Så att hon inte råkar få för sig att klippa håret eller så.


Sen är hon sådär trevlig. Noga med att säga tack för allt och är så himla bra att umgås med. Varje kväll har hon och jag våran egen procedur. Sigrid somnar och sen har vi lite mys själva. Vi kan prata om det mesta hon och jag. Hon skäms inte och är oftast inte så blyg. Inte när det gäller att sjunga offentligt i alla fall. Eller som förra veckan när hon ställde tusen frågor till gubben som håller på och lägger fiber i huset. Vad gör du med min vägg? Vad gör du i mitt rum? Vem är du?
Han tröttnade på att svara till slut.

Om Viola skulle bestämma skulle vi bo i Mumindalen och leva lyckliga livet ut.

Ja lilla Viola. Du vet precis hur du ska framkalla glädje och tårar för mamma.

Älskar dig min lilla stora tjej.
Grattis på din tredje födelsedag♥


Kommentarer
Postat av: storasyrran

Grattis fina Viola!

2012-02-17 @ 11:41:17
URL: http://storasyrran.blogg.se/
Postat av: Josefin

bli ju tårögd. sicken fin tjej hon är :) Grattis till min flicka :)

2012-02-17 @ 14:33:00
URL: http://stormwall.blogg.se/
Postat av: sisko

Rakkaat onnittelut VIOLAlle.voi miten se aika kuluu

nyt jo niin iso-tyttö. terveisin sisko ja kalevi

2012-02-17 @ 21:02:54
Postat av: Sofia

Grattis till Viola! Och en sådan underbar återberättelse av dig. Det är en mors sanna ord. :) Kramar

2012-02-18 @ 09:47:12
URL: http://elisedal.blogg.se/
Postat av: Anonym

Åh va fint skrivet!

Direkt från en mammas hjärta, vilken kärlek:-)

Grattis till lilla Viola på hennes dag!

Hoppas hon hade en härlig sådan! :-)



Kram <3

2012-02-18 @ 20:01:21
Postat av: Marie S

Grattis till din 3:åring!!

Kram Marie

2012-02-19 @ 10:19:58
URL: http://marieodanne.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0